tjugotredje i sjätte

Halvsjuk o lite krasslig. Hoppas på bättre tider, typ imorgon. God natt!

Fick just ett litet damp ryck. Så nu har jag strukit en hel hög med kläder, som inte ens är mina! Hörde ni; jag strök kläder !!! Händer ungefär once in a lifetime.

Är så otroligt rastlös idag. Fick sluta jobbet redan vid fyra. Hade inget bättre för mig så jag stack till gymmet, hann även med att sola. Jag vill helst inte vara i samma puderrosa nyans som min klänning på midsommar.
Åkte hem, smällde i mej en massa jordgubbar! Guuud så underbart gott. Men det är en dyr fritidssysselsättning, 45 spänn litern fortfarande. Somnade en stund i "pensionärskuvösen" dvs, pappa och karins inglasade altan. Riktigt skönt faktiskt. Men så vakade jag och rastlösheten kröp på igen. Att springa 4,5an i spåret gjorde att jag blev av med lite mer energi men ändå gick jag lös på tvättberget när jag kom hem. Vad är det för fel på mig idag?

Nu ska jag göra ett försök att slänga mig i soffan en stund. Det är tydligen något program om Dubai. Det kanske vore ngt som resmål nån gång?

nittonde i sjätte

Nu mina vänner ska jag lägga mig i solen ett par timmar o schteeeka innan jag börjar jobbet vid 14. Man vill ju bli lite brun till midsommar :P

artonde i sjätte

Sitter här och lyssnar på Hoffmaestro och är nostalgisk. En känsla från underbara Nha Trang i Vietnam infann sig en kort stund.
Underbara människor, underbara "Why not bar" och "Sailor club". Vi dansade som galningar tills svetten rann, vi svalkade oss med buckets, lyssnade på Hoffmaestro och tittade på soluppgången nere vid stranden mot en axel. Vi sov till eftermiddagen och hade inte ett enda måste.

Jag fick en känsla av total frihet. Som den friheten man känner när man tar studenten. Hela livet ligger liksom framför en. Och jag kan välja precis vilken väg jag vill gå. Det var 4 år sen jag tog studenten. 4 år! Vart tog tiden vägen. När man ser dem på flaken, sjungandes och vrålandes av lycka känns det som igår man själv var där.
Men samtidigt tänker jag på vad jag har gjort sedan jag tog studenten och jag ångrar precis ingenting.

Jag träffade idag en barndomskompis vars uppfostran bestått i att hela tiden vara bäst. Hon har universitetsexamen från det allra finaste universitetet och ska åka och jobba utomlands. Jag tror inte att hon haft det lätt alla gånger att uppnå de förmodligen höga förväntningarna från hennes familj men på något sätt fick hon mig att känna mig liten. Mindre värd. Varför det? För att jag inte har någon universitetsexamen? För att jag inte kan prata 4 språk?

När jag tänker på vad jag gjort efter studenten känns det ändå som att jag hunnit med en del. Jag har arbetat drygt ett år som frisör samt tagit gesällbrev. Jag har bott och arbetat i USA ett år. Jag har jobbat i Norge en vinter. Jag har gjort en sjukt bra och rolig bartnederutbildning på Kos. Jag har bott i Stockholm, jobbat i Norrköping och rest över hela jordklotet. Backpackat 4 månader i Australien och Asien. Nu spenderar jag en sommar på Öland för att börja plugga till massör och spaterapeut i höst. Är inte det tillräckligt fint? Är det att mäta livskvalitet i en univeritetsutbildning eller att ha friheten att göra det som faller en in, resa, träffa nya människor och nya kulturer. Att ha föräldrar som alltid stöttar en och ställer upp i vått och torrt.

Nog om det, en dag kanske jag också pluggar på universitetet. Men jag kommer inte höja mig själv till skyarna och sänka de som inte valt samma väg..

Jag fick ett litet blogginfall.. Det har ju varit ett tag sen sist. Nu är man hemma i Sverige igen sedan drygt en månad tillbaka, närmare bestämt på Öland. Rutinerna har börjat infinna sig och den anorektiska spargrisen är inte riktigt lika anorektisk längre.. Eller ja den är ju långt ifrån rund och go men det är ju därför man jobbar, inte sant?
Kom nyss hem från jobbet och nu ska jag ta mig i kragen o ge mig ut på en powerwalk. Riktig skönt efter en dag inomhus när solen skiner ute och det är riktig sommarvärme.

Så fler rader än såhär blev det inte just nu.. Men eventuellt lite oftare än på sistonde.